lördag 9 juni 2012

Maskroslampa & Laura Ashley

Dagens blogginlägg innehåller material som redan kan vara känt för dem som läser mitt Facebook-flöde. Bara som en varning. ;)

Vi blev med maskroslampa för någon månad sedan. En av våra grannar ville inte ha sin lampa längre, så vi fick överta den. Jag tror att det är den allra största modellen? Fast jag vågar inte svära på det. Jag är ingen IKEA-guru. Jag kände mig i alla fall ganska tveksam till lampan. Den störde mig på nåt sätt. Kanske blev det bara alldeles för mycket vitt, eller så var det alla "blommorna" som hade blivit lite halvskrynkliga efter diverse ägarbyten som inte tilltalade mig. Så... jag gjorde om den lite. Det fick bli cirklar i olika scrapbookingpapper istället för blommor.


Cirklarna ritade jag av efter ett hål i ett lock till en vispskål. Sedan klippte jag ut dem för hand. Och limmade på dem en och en med superlim (Loctite). Om det tog tid? Jodå. Det gjorde det. Men det blev väl ganska bra?


Nästa projekt är att skaffa en längre lampsladd, för lampan skulle göra sig bättre om den hängde något längre ner tror jag. Vi har VÄLDIGT högt i tak just där lampan hänger. I ett vanligt rum skulle den nog se övermäktigt stor ut.


Soffan är en bäddsoffa och den skänktes till oss av en kompis för ett år sedan eller så (ja vi har väldigt snälla grannar och kompisar!). Då soffan hade ett yttepyttelitet hål i tyget kunde jag inte motstå utmaningen i att sy ett överdrag till den. Tyget kommer från Laura Ashley (!) och jag fyndade det på brittiska Ebay för flera år sedan. Om jag inte minns helt fel så kostade det inklusive frakten knappt mer än en hundring. Och det var många meter tyg. Jag har inte bara klätt om en bäddsoffa med det, utan också två barnfåtöljer plus att jag gjort tre tavlor av det som hängde i vårt vardagsrum förut.


En av de omklädda barnfåtöljerna. Det är IKEA-fåtöljer som älskats och älskats av alla tre barnen. Till slut var de så trasiga på sittytan att jag var TVUNGEN att klä om dem. För att göra sig av med dem var absolut inget alternativ. Man kastar ju inte bort barnens bästa vän, liksom.

1 kommentar: